Nyamko berättar först om de gågna fyra åren vid makten. Hon säger att det inte är alla som vet att hon även är, eller kallar sig, HBT-minister. De senaste fyra åren har det främst varit svårt att kommunicera ut alla mål till berörda parter. Men hon poängterar att det har varit ett gott samarbete med RFSL. Hon berättar vidare att Sverige har de starkaste lagarna som skyddar HBT-personer.
Nyamko vill kommunicera ut de svenska idealen till övriga EU-länder, men erkänner att det stundom är mycket svårt. I Sverige har den sittande regeringen fokuserat på våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld, och på senare tid har även behovet av mötesplatser för unga HBT-personer uppmärksammats.
På frågan om hon är nöjd svarar Nyamko att hon är stolt med inte nöjd.
Att KD bromsar upp förändringar i lagar som berör HBT-frågor är inget nytt, och detta kommenterar hon genom att säga att alla inte är lika radika som hennes eget parti och framhåller att även tidigare regeringskontellationer har förhalat beslut.
När hon säger att KD "lät" frågan om äktenskapslagstiftningen gå igenom, genom att inte säga emot och på så sätt inte alls har förhalat frågan, skrattar publiken.
Om regeringen kan tänka sig att omfördela departementsplatserna för att förhindra KD att förhala fler frågor, till exempel HIV-prevention, har hon inget svar på, men säger att hälsofrågor är KD:s hjärtefrågor.
Ungdomsstyrelsens rapport kom i början av året, och Nyamko tycker inte att man har jobbat långsamt utan fort jämfört med andra rapporter.
Hur man ska se till att kommunerna tillhandahåller mötesplatser för unga HBT-personer har hon inget svar på, hon säger att det är upp till kommunerna att ta initiativ men att ekonomiska morötter kan vara en väg.
Hon grillas vidare om vad regeringen ska göra åt religiösa ungdomsförbund som kränker unga HBT-personer, och på det svarar hon att det inte finns någon möjlighet att ingripa om det inte finns bevis i form av skrifter eller om enskilda personer anmäler övergrepp.
Andra EU-länders lagar som kränker HBT-personer säger Nyamko inte kunna komma åt, särskilt när lagarna inte strider mot de enskilda ländernas grundlagar, men hon säger att man kan kritisera via EU för att förändra. Och just detta säger Ulrika att regeringen inte gör ordentligt, det är något som måste öka kraftigt. Nyamko kontrar med att hon vill att man ska kunna införa sanktioner mot enskilda EU-länder, till exempel i form av indragna eller sänkta bidrag.
Med tanke på att den första rapporten om transsexuellas och transpersoners problem med vården i form av sterilisering, sparande av könsceller etc kom redan år 2007 är det inte dumt att fråga när det ska hända någonting. Här river Nyamko ner massiva applåder genom att lova att det ska bli möjligt att byta juridiskt kön utan att först ha genomgått kirurgiska ingrepp, samt att steriliseringskravet ska bort. Vad gäller sparande av könsceller hänvisar hon till att det är "mindre" frågor som får utredas var för sig.
När hatbrottslagen ska inkludera transpersoner undras också, och Nyamko menar att den redan ger ett gott skydd men måste förtydligas.
Sist frågas hon ut om de olika buden som RFSL:s hatbrottsjour har fått, när den får pengar för att bekämpa våld i relationer, men inte hatbrott. På detta svarar hon att det är öronmärkta pengar och att det inte går att göra någonting åt. Det är helt enkelt ett orubbligt anslag.