I Kulturhusets Studio 3 har Vänsterpartiet samlat publiken, RFSU, RFSL Ungdom, Stjärnjouren från Sundbyberg och Lärarförbundet för att diskutera vad man ska göra åt den bedrövliga sex- och samlevnadskunskapen i landets skolor. Både hos elever och lärare.
Ida Gabrielsson från Ung Vänster leder paneldiskussionen och styr med mer eller mindre varlig hand deltagarna till att tala om några nyckelfrågor inom området sex- och samlevnadsundervisning. Vilka problem finns idag och vad ska man göra åt dem?
Från Lärarförbundet kommer Jakob Möllstam som är med i en studerandekommitté för att kunna påverka och informera med målet att lärarstudenterna ska ha de grundläggande kunskaperna de behöver inom sex och samlevnad för att kunna göra sitt jobb. Det tycker Jakob i och för sig är en ganska sorglig uppgift, där det sorgliga är att det behövs så mycket engagemang för att få en så självklar sak att hända. Jakob sätter ett visst hopp till den stora omdaningen av lärarutbildningen som just planeras.
– Där har vi en möjlighet att påverka! Att få in sex och samlevnad i utbildningen. Det ämnet saknar dessutom en klar plats i läroplanerna och i skolorna har man ingen särskilt avdelad lärare för det ämnet.
Pernilla Karlsson från Stjärnjouren, en tjejjour i Sundbyberg, engagerar sig mycket i utåtriktat upplysningsarbete och arbetar för att ge tjejer bättre verktyg för att hantera de situationer som de utsätts för i vardagen.
– Vi uppmanar ungdomar att ringa till oss om det är något de undrar. Vi jobbar väldigt mycket med att försöka stärka tjejerna genom deras självkänsla. Människan behöver stärkas för att kunna möta attityderna som finns i samhället.
Felix König är förbundsordförande på RFSL Ungdom och arbetar för att motverka heteronormen. Han är engagerad i mycket, och däribland lärarutbildningen. Det tyder till exempel på fel i utbildningen av lärare i sex och samlevnad när 45000 smittades med Klamydia under 2007, tycker Felix.
– Det som ändå finns av sex- och samlevnadsundervisning i skolorna är normativt. Det är inte så inriktat på det personliga perspektivet när det gäller sex utan snarare på resultatet av sex som ska vara samlevnad.
Hans Olsson från RFSU menar också att kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen behöver höjas. Skolorna har inte riktigt hunnit med när den tidigare härskande vaginalfixeringen (när det gäller sex) har börjat ifrågasättas tillsammans med andra klassiska normer.
– En huvudkritik är att skolornas sex- och samlevnadsundervisning inte är vetenskapligt förankrad. Det är för mycket tyckande och variation på skolorna och Skolverket har varit passivt. Vad ska syftet och målet med undervisningen vara?
Genomgående är alla överens om att det framför allt är kvaliteten på sex i skolan som är problemet, inte i första hand mängden, även om synen på normer och värderingar är en sak som behöver genomsyra alla skolans ämnen, inte bara biologin via sex och samlevnad. En undermålig undervisning ger osäkra elever med värderingar som inte bygger på kunskap. Det går i sin tur ut över till exempel flickor som bemöts med en kränkande sexuell attityd i skolkorridorerna, och ger en grogrund till homofobi och intolerans.
Aktionsplaner
Så vad finns det för planer för att komma tillrätta med den undermåliga undervisningen av elever och lärare?
– Läromedlen måste ses över! RFSL har gjort en granskning och svartlistning av biologiböcker med en kränkande HBT-beskrivning, berättar Felix. Hur ska skolan kunna bli bra när böckerna inte är det?
– Vi arbetar och informerar normkritiskt! Vi informerar gärna på skolor och vi har lämnat åtgärdsförslag till kommunen, så vi får se vad de säger, berättar Pernilla.
Ansvar
Var ska ansvaret ligga för att förbättra utbildningen? Hos organisationer eller hos de centrala institutionerna?
– Organisationerna ska vara komplement med sin kompetens men de kan inte ha ansvaret! Organisatoriskt är det skolans ansvar eftersom uppgiften ligger där, och bör ligga där. Politikerna är ansvariga för inriktningen och rektorerna för genomförandet, säger Hans.
Publikens ord i laget
Ur publiken kommer åsikten att det är på tok för lite praktik för de nya lärarna. Hur ska de kunna hantera verkligheten efter det minimala mötet som en lärarstudent har med eleverna innan utbildningen är färdig? Jakob håller helt med om den åsikten från publiken men har vissa förhoppningar om att en kommande lärarlegitimation ska hjälpa upp den situationen.
Matilda Westman från Lärarförbundet tycker att det är väldigt viktigt för hela ämnet att det inte uppfattas som flum! Det kan låta som flum när utvecklingen av sex och samlevnad ska utvecklas och det är viktigt med klara mål! Annars blir det svårt att vidta åtgärder. Ämnet behöver självkänslan att inte behandla sig självt som flum. Sen när det gäller arbete med självkänsla så vill Matilda verkligen rekommendera att man tittar på "Klass 9A" som finns på svt.se. Jämför skillnaden hos eleverna mellan avsnitt ett och avsnitt 12!
Diana studerar hotell- och restaurang på gymnasiet och är engagerad i elevrådet. På hennes skola vill elever ha sex och samlevnad på schemat eftersom utbildningen från högstadiet var dålig. Skolan säger att de inte behöver ge någon sådan utbildning. Vad gör man?
– De har fel när de säger så, säger Hans. Det är obligatoriskt att ha sex- och samlevnadsundervisning på gymnasiet också, inte bara på grundskolan. Däremot är kravet så vagt att skolan kan klara sig undan med till exempel en temadag, och det är så klart inget vidare.
Sammanfattningsvis verkar alla överens om att det framför allt behövs utbildning av lärare och lärarkandidater, och att de gamla normerna ska få foten i skolorna!