Mona - Stockholm Prides ”Grand Old Lady”

Mona har jobbat som volontär på alla Stockholms Pridefestivaler. Hon är med andra ord Stockholm Prides egen ”Grand Old Lady”.

Europride 1998 var den första festivalen som Mona och några andra eldsjälar var med och arrangerade. Under den första festivalen var dom bara 5-6 personer som jobbade med allt från att resa stängslet runt Pride Park i Tantolunden, bygga scenen och sköta alla andra tänkbara arbetsuppgifter inklusive biljettförsäljning och släpa sopsäckar. Ett särskilt tydligt minne som Mona har från den tiden är alla fimpar som de plockade upp för hand. Men under alla åren som festivalen har funnits har det gått lugnt och städat till och väldigt få klagomål har kommit in från t ex grannarna i kolonistugeområdet.

Mona får guldmedalj

De första åren var det mest HBT-personer som besökte festivalen och medelåldern var mycket högre än idag. Idag är det en mer mixad publik. Mona tror också att festivalen ger många människor en möjlighet att bli mer öppna och kanske få några av sina frågor kring homo-, -bisexualitet och trans besvarade.

Om det blir EuroPride i Stockholm 2008 har Mona lovat att bära en guldmedalj som det står ”10 år” på. Hon säger vidare att hon tycker att pridefestivalen har blivit bättre organiserad och att festivalen vuxit och har fått ett bredare utbud av artister och föreläsningar med mera. Grundtanken med pridefestivalen har ändå bestått genom åren. Gemenskapen är värd mycket och gör att man forsätter att jobba, säger Mona, men och så vetskapen om att man faktiskt gör en skillnad. Omtanken hos cheferna som kommer och kramar om en och frågar att allt är okej gör det också värt allt slit.

Text: Lena F-L, Foto: Marcus V