Gabriel, 49 år, trans FtM, är en av alla cirka 400 volontärer som ser till att pridefestivalen kan genomföras år efter år. Han kommer från en liten by i småland vilket har sina fördelar även om det inte är lika lätt att vara öppen på landet som i en storstad.
Vem är du?
Jag är en helt vanlig tjej som är nyfiken på livet. Det senaste året har jag kommit till insikt om både min sexualitet och mitt könsuttryck. Det känns som om jag har hittat hem till mig själv. Jag är en 08:a i förskingringen. Så det är extra roligt att vara med på festivalen i min f.d. hemstad där jag känner varje gatsten... nästan. När jag vill gå ut och inte är på Stockholm Pride så hänger jag på Switch på Indigo i Malmö eller Gretas i Göteborg.
Vad gör du i vanliga fall när du inte är pridevolontär?
Jag jobbar inom vården. På fritiden sysslar jag mest med att läsa, skriva, chatta och att umgås med vänner. Och så är jag aktiv i kyrkan.
Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Upp tidigt och sent i säng! Tar igen mig på lördagen.
Varför har du valt att vara volontär och vad ska du göra?
För att det är så himla kul. Jag ska vara på kontoret på parkområdet precis som förra året. Men i år ska jag inte vara paradvärd.
Vad har du för förväntningar på att vara volontär?
Det viktigaste för mig är att få vara där. Möta dom jag möter och uppleva det jag upplever. Det är också ett bra sätt att knyta kontakter och möta folk som jag chattat med på QX. Att jobba ideellt är alltid roligt. Jag blir alltid lika glad när jag ser hur mycket alla ställer upp och jobbar för en sån här stor happening som når så långt ut i alla samhällsskikt.
Hur många pridefestivaler har du varit på?
Jag var med första gången förra året så i år blir det min andra Pride.
Vad betyder pridefestivalen för dig?
Otroligt mycket! Ett vägskäl! En vändpunkt! Det var under förra Pride som jag mötte människor som hjälpte mig att hitta min Gabriel-personlighet. Wow! Nu tar jag ett steg vidare i min personliga utveckling och kommer vara mer öppen än förra året.
Bästa och sämsta minnet från pridefestivalen?
All kärlek från alla! Det bästa och det sämsta är ibland olika sidor av samma sak. Förra året när paraden var slut, jag var paradvärd, så var jag också slut. Helt slut alltså! Då kom en av arbetsledarna. Han satte sig och snackade med mig och hämtade en dricka. Och så kunde jag varva ner. Det är sånt man aldrig glömmer!
Vad vill du absolut inte missa under årets festival?
Om jag kom dit för att inte missa något så borde jag ha köpt biljetter. Det är så jag ser det. Det finns inte en chans att vara med på allt. Förra årets schlagerkväll var en höjdarupplevelse! Den missar jag i år. Jag missar också Stephen Whittle, känd FtM-aktivist från Storbritannien, som kommer på torsdag. Det jag inte kommer att missa är några utställningar och seminarier om trans och maskulinitet på Pride House.
Vad tycker du om årets tema, hatbrott och homofobi?
Det är en mycket viktigt fråga lyfta fram i dagens samhälle! För mig är det ofta en svår ekvation att få ihop: kristen + bisexuell + transvestit = ? Den största risken för mig personligen är att människor skulle ta avstånd eller ignorera mig därför att jag inte följer normen. Jag upprörs varje gång någon kränks bara därför att de är homo- bi- och/eller trans! Det finns ett stort mörkertal. Särskilt hatbrott mot transpersoner har varit väldigt lite uppmärksammat. Därför behövs en sån här manifestation!
Text: Maria M och Gabriel Redigering: Maria M Foto: Sara Lund